5.7.5.1 Rastgård till fjäderfän

I Sverige accepteras att rastgården är övertäckt till maximalt tre fjärdedelar. Tänk dock på att ordna så att inte dagsljusinsläppet in till själva byggnaden hindras. Det är bra om du väljer växter som gör det möjligt att hålla mer än hälften av rastgårdsytan bevuxen under den period som fjäderfäna hålls på bete. Området närmast permanenta fjäderfäbyggnader bör du förse med en grus- eller sandbädd och du bör byta den varje år.

Genom att ha rastgårdar som inte sträcker sig för långt från huset möjliggör du för fjäderfäna att komma åt foder och vatten, även om det serveras inomhus. Av smittskyddsskäl är det mindre lämpligt att utfodra utomhus. I Sverige rekommenderas att rastgården inte bör sträcka sig mer än 150 meter bort från närmaste utgångshål i hösstallet. Denna sträcka kan dock utökas till maximalt 350 meter om hönsen erbjuds vatten och skydd och du ser till att hönsen använder hela rastgårdsytan.