5.6.9.4 Utrymmeskrav

Tabell 4 nedan visar vilka krav som finns på minimiytor inomhus för ekologiska fjäderfän. Svenska djurskyddskrav är ibland striktare än det ekologiska regelverket och ibland är det tvärtom. Båda måste följas och du bör utgå från det striktaste kravet. Djurtätheten i tabellen presenteras utifrån det regelverk som är striktast.

Om fjäderfäna under dagtid har ständig tillgång till en uteveranda är det tillåtet att räkna verandans utrymme som inomhusutrymme. Du får aldrig ha fler djur än vad som är tillåtet för djurens inomhusytor. Du ska kunna visa för kontrollorganet att djuren året runt alltid kan gå ut på verandan, alltså även årets allra kallaste dagar.

Referens: 889/2008 art 10.3 och 10.4 och bilaga III tabell 2, SJVFS 2010:15 kap 1, 4 och 18 §§, kap 6, 19 §, kap 7, 7 § och kap 9, 3 §

Tabell 4: Utrymmeskrav inomhus för ekologiska fjäderfän. En mobil byggnad är flyttbar. För andra kategorier fjäderfä, exempelvis unghöns och avelsfjäderfä, saknas regler för ekologisk uppfödning medan det finns svenska djurskyddskrav.

Fjäderfäkategori

Utrymme inomhus (djur/m2 resp. kg levande vikt/m2)

Värphöns

6 i

Slaktkyckling i fast byggnad

10 resp. 20 kg ii, iii

Slaktkyckling i mobil byggnad

16 resp. 20 kg ii, iii

Slaktankor i fast byggnad

10 resp. 20 kg iv

Slaktankor i mobil byggnad

16 resp. 20 kg iv

Slaktgäss i fast byggnad

10 resp. 18 kg iv

Slaktgäss i mobil byggnad

16 resp. 18 kg iv

Slaktkalkoner i fast byggnad

10 resp. 21 kg

Slaktkalkoner i mobil byggnad

16 resp. 21 kg

i För värphöns i flervåningssystem räknas utrymmeskraven på 6 värphöns per kvadratmeter för all tillgänglig yta i djurutrymmet.

ii Beläggning upp till 21 kg slaktkyckling/m2 är tillåten hos slaktkycklinguppfödare som fått tillräckligt hög poäng i näringens omsorgsprogram.

iii Svensk djurskyddslagstiftning är striktare än det ekologiska regelverket. För slaktfjäderfän gäller enligt det ekologiska regelverket 21 kg levande vikt/m2 i fasta byggnader och 30 kg levande vikt/m2 i mobila byggnader.

iv Beläggningen för ankor och gäss är angiven för djur som har tillgång till utevistelse. Hålls djuren inomhus under vintern gäller lägre beläggning.

Referens: 889/2008 art 10.3 och 10.4 och bilaga III tabell 2, SJVFS 2010:15 kap 1, 4 och 18 §§, kap 6, 19 §, kap 7, 7 § och kap 9, 3 §

Svensk tillämpning

Djurtätheten, d.v.s. hur många djur du får ha på en viss yta, uttrycks olika i det ekologiska regelverket och i den svenska djurskyddslagstiftningen. I det ekologiska regelverket används begreppet ”nettoutrymme”, som är utrymmet tillgängligt för djuren.

I djurskyddslagstiftningen använder man istället ”tillgänglig area”, vilket betyder utrymmen som är minst 30 cm breda och har 45 cm fri höjd och som är ständigt tillgängliga för hönsen, och där redesytan räknas bort. Nettoutrymme kan betraktas betyda lika som tillgänglig area.

 

Sverige har argumenterat för behov av ändrade regler för slaktkyckling beträffande beläggningen i slaktkycklingstallar eftersom reglerna är orimliga att leva upp till i de produktionssystem vi har. Jordbruksverket har därför föreslagit en ändring av reglerna till ”10 fåglar eller högst 21 kg levandevikt/m2. Till följd av detta harkontrollorganen i Sverige gett producenter med överbeläggning avvikelse, men utan krav på åtgärd eftersom vi hoppats på ändrade regler. Kommissionen har dessvärre inte beaktat våra argument.

Jordbruksverket bedömer att nya regler för fjäderfän inte kommer att träda i kraft inom en snar framtid. Med anledning av att reglerna inte ändras och att det inte går att ge avvikelser för något om vi inte kräver en åtgärdsplan för hos berörda producenter, har Jordbruksverket i dialog med kontrollorganen beslutat att Sverige ska tillämpa att producenter som har fler än 10 fåglar men håller sig under 20 kg levandevikt/m2 inte ska få någon avvikelse.

På webben

Författningar - Jordbruksverket
Eur-lex (EU-förordningen)

Definitioner

Kontrollorgan